Säkerhet och ansvar som idrottsförening

Belastningsregister och ansvar som idrottsförening

All idrott i Sverige ämnad för barn och ungdomar (upp till 18 års ålder oavsett bredd- eller elitinriktning) ska utgå ifrån ett barnrättsperspektiv. Att ha ett barnrättsperspektiv innebär att den idrottsliga verksamheten ska ha barn och ungdomars rättigheter och bästa i fokus när beslut kring verksamheten fattas av klubben. Genom att följa FN:s barnkonvention, som år 2020 blir lag i Sverige, har den svenska idrottsrörelsen ett barnrättsperspektiv.

För att se om idrottsföreningens verksamhet följer ett barnrättsperspektiv kan de ställa sig frågor som:
– Får beslutet konsekvenser för barn? (Prioriterar vi seniorverksamhet som går ut över barn och ungdomar?)

– Får det olika konsekvenser för olika barn? (Ligger föreningens turnering på en islamsk högtid?)

– Har vi tänkt på barnets bästa, sätts barnets bästa först (bygger vi anläggningen utifrån ett enda A-lag eller utifrån de 25 pojk- och flicklagen som nyttjar anläggningen mest?)

– Blir beslutet bättre för barns utveckling, gynnar vi det? (Måste barnen byta träningsgrupp?)

– Har vi lyssnat på barn och ungdomar? (Har vi ställt frågan om vad barnen tycker om att byta träningsgrupp?)

– Väger vi in deras åsikter i beslutet? (Om vi inhämtar synpunkter, har barnen möjlighet att påverka valet av träningsgrupp?)

– Berättar vi för barn och ungdomar hur det blev? (Vilka får först veta vilken turnering som barnen ska åka på?)

Mer information om trygg idrott för barn hittar du på Riksidrottsförbundets(RF) hemsida (Till Riksidrottsförbundets hemsida).

Idrottsföreningar är en viktig miljö där många barn och ungdomar befinner sig. ”Vi vet att 9 av 10 barn och ungdomar någon gång under sin uppväxt är medlem i en idrottsförening. Föreningen är för de flesta en positiv miljö där de får göra det de gillar mest och göra det tillsammans med kompisar. För en del barn och ungdomar är föreningen till och med en frizon; en plats där de kan få vara ett tag och komma bort från det som upplevs som jobbigt, till exempel i hemmet.” ur ”Skapa trygga idrottsmiljöer”, Riksidrottsförbundet januari 2018.

”Det finns dock inga garantier för att kränkande behandling i någon form inte kan förekomma även i idrotten”. För att barn, ungdomar och vuxna ska vilja komma tillbaka är det viktigt att arbeta för att skapa trygga idrottsmiljöer i idrottsföreningar.

En bra grund för att skapa trygga idrottsmiljöer är att föreningens styrelse, tränare, ledare och medlemmar tillsammans gjort ett arbete kring värdegrund som de följer och arbetar mot och har handlingsplaner för olika situationer som kan uppstå. Behöver ni hjälp och stöd i ert arbete så kan ni vända er till boken barnensspelregler och/eller trygg idrott på RF:s hemsida.

Till hemsidan barnens spelregler 

Till riksidrottsförbundets hemsida- trygg idrott

Vill du läsa mer om idrottsrörelsens barnrättsperspektiv besök Riksidrottsförbundets hemsida och Rädda barnens hemsida om du vill läsa mer om barnkonventionen.

Till räddabarnens hemsida- barnkonventionen

Till Riksidrottsförbundets hemsida-barnrättsperspektivet

Idrottens ledarbank har inte möjlighet att kontrollera de personer som väljer att använda Idrottens ledarbank, därför kan vi inte ta ansvar för de personer som ni kontaktar eller för de som kontaktar er genom annonser. För att ni ska känna er trygga med era ledare och tränare rekommenderar vi att ni utgår från nedanstående checklista i ert rekryteringsarbete.

Kom ihåg att ett ledaruppdrag är ett förtroendeuppdrag. Det är ni inom föreningen som avgör vem som är lämplig för olika uppdrag. Vi rekommenderar idrottsföreningar att tänka på följande saker när ni anställer eller tilldelar en person olika förtroendeuppdrag i er förening:

– Begär uppvisande av ett begränsat utdrag från belastningsregistret. Personen beställer själv sitt utdrag via polisens hemsida (Till polisens hemsida). Välj utdraget: för arbete med barn i annan verksamhet än skola och barnomsorg. I ett utdrag för arbete med barn i annan verksamhet än skola och barnomsorg kan ni se om en person dömts för brott så som mord, dråp, grov misshandel, alla sexualbrott, barnpornografibrott och grovt rån. Brott som fortkörning, p-böter eller liknande syns inte i detta utdrag. Att begära uppvisande av detta begränsade utdrag av de som ska arbeta i er förening är det ett steg i att skapa en trygg idrottsmiljö för barn och ungdomar i er förening.

– Begär referenser från tidigare uppdrag, arbetsgivare etc. Om personen tidigare haft ett uppdrag i en idrottsförening kan du fråga personer i den aktuella föreningen hur de upplevde personen och ställ frågor om hur denne fungerat som tränare eller ledare.

– Utbilda tränare och ledare. För barnen, föreningen och den enskilde ledarens trygghet är det bra att sträva efter att alla ledare genomgår en generell ledarutbildning. Ge också tränare och ledare i föreningen möjlighet att fördjupa sig och utbilda sig inom sin respektive idrott och andra områden. Utbildningsutbud och fördjupningsmaterial finns att tillgå genom SISU idrottsutbildarna (Till SISU idrottsutbildarna).

– Var alltid två vuxna närvarande vid all barn och ungdomsverksamhet. Att vara två närvarande vuxna är en trygghet för ledare och förening, och framför allt för barnen. Om ni är minst två ledare/tränare med vid träningar minskar ni risken för att barn och unga utsätts för kränkningar, diskriminering och övergrepp. Det minskar även risken för missförstånd. Tänk på att aldrig vara ensam med ett barn eller ungdom där andra inte kan se vad som händer. Vill du som ledare prata med ett barn eller ungdom ensam, ta denne på sidan av men i samma rum då andra kan se vad som händer även om de inte kan höra vad som sägs. Det är även både tryggare och roligare för ledarna att alltid vara flera vuxna. Tilldela gärna nya ledare och tränare ett uppdrag tillsammans med en eller fler tränare och ledare som finns i klubben sen tidigare.

-Informera nya tränare och ledare i föreningen om all nödvändig information som hjälper till att skapa en trygg idrottsmiljö som till exempel föreningens värdegrund, föreningsidén, föreningens handlingsplaner vid olika situationer som kan uppstå som mobbing, trakasserier, hot från förälder eller annan ledare eller tränare m.m.